Sprogbro

Den stora utvandringen från Sverige från mitten av 1800-talet (artonhundra-) och fram till 1930 (nittonhundratrettio) har satt djupa spår i landets utveckling

Den store udvandring fra S. fra midten af 1800-tallet frem til 1930 har efterladt sig dybe spor i landets udvikling

På 1980-talet (nittonhundraåttio-) försökte staten lösa problemen med den förlustbringande varvsindustrin, vilket kom att resultera i omfattande omstruktureringar och nedläggningar. Öresundsvarvet i Landskrona lades ned i vad som då var Sveriges största arbetsplatsnedläggning där nästan två tusen förlorade jobben. Eriksberg och Lindholmen i Göteborg lades ned ganska omgående. Götaverken och Kockums kunde behålla viss verksamhet, om än med ständiga nedskärningar av arbetsstyrkan. Även det stora Uddevallavarvet lades ned

I 1980erne prøvede staten at løse problemerne med den tabsgivende værftsindustri, noget som resulterede i omfattende omstruktureringer og nedlægninger. Ö.værftet i L. blev nedlagt i hvad der den gang var S's største arbejdspladsnedlægning, hvor næsten to tusind mistede deres job. E. og L. i G. blev nedlagt temmelig omgående. G.værkerne og K. beholdt en vis virksomhed, selv om der var stadige nedskæringer af arbejdsstyrken. Også det store U.værk blev nedlagt (Öresundsvarvet nedlagt 1981. Værftskrisen, del af svensk industrihistorie)

Allmän värnplikt infördes 1901 (nittonhundraett). 2017 (tjugohundrasjutton) återinför regeringen skyldigheten att mönstra och genomföra grundutbildning med värnplikt. Det innebär att Sverige nu ska tillämpa alla delar av lagen om totalförsvarsplikt igen. Lagen gäller lika för både kvinnor och män

Almindelig værnepligt blev indført i 1901. I 2017 genindførte regeringen forpligtelsen at melde sig til at aftjene værnepligten og gennemføre grunduddannelsen med værnepligt. Det indebærer, at S. nu skal praktisere alle dele af loven om total forsvarspligt igen. Loven gælder både for kvinder og mænd

Skotten i Ådalen kallas händelseförloppet kring en arbetskonflikt på ett sågverk där fem personer sköts ihjäl av militär som stod under polismans befäl. Händelsen delade Sverige i två läger, ett borgerligt och ett vänsterinriktat, om vems skuld det var att tragedin inträffade. Händelserna blev centrala för den svenska arbetarrörelsen och anses vara avgörande för att socialdemokraterna vann det följande valet, vilket blev början på ett fyrtiofyraårigt socialdemokratiskt regeringsinnehav

Skuddene i Å. kalder man det der skete ved en arbejdskonflikt på et savverk, hvor fem personer blev skudt af militæret der var under politiets kommando. Begivenhederne delte S. i to lejre, en borgerlig og en venstreorienteret, om hvis skyld det var, at det blev en tragedie. Begivenhederne blev centrale for den svenske arbejderbevægelse og menes at være afgørende for at socialdemokraterne vandt det efterfølgende valg, noget som blev begyndelsen til fireogfyrre års socialdemokratisk regeringsmagt (Ådalsbegivenhederne, maj 1931. Monument blev rejst i 1981)

"När orden tog slut. Vad är ett liv? Ett liv är en låga som brinner. Ett liv är ett skrik. Ett liv är ett ord. Ett liv är ett namn ...Vi måste ständigt tända nya ljus. Vid Campus Risbergska och i våra hjärtan ... För vi är Örebro. Vi är en melodi ... Och nu måste vi hålla i varandra, utan händer om så krävs. För nu har orden tagit slut"

Da ordene holdt op. Hvad er et liv? Et liv är et lys der brænder. Et liv er et skrig. Et liv er et ord. Et liv er et navn ... Vi må stadig tænde nye lys. Ved Campus R. og i vore hjerter ... For vi er Ö. Vi er en melodi ... Og nu må vi holde om hinanden, uden hænder, hvis nødvendigt. For nu er der ikke flere ord." (Tekst M. Horvath Dahlman, skrevet ved skoleskydningen i februar 2025 der prægede Sverige)