Sprogbro

Gustav Adolfsdagen firas till minnet av Gustav II Adolfs dödsdag. Det är flaggdag, och man äter Gustaf Adolfsbakelser, särskilt i de många städer som Gustav II Adolf grundade, och särskilt i Uppsala, där han återupprättade universitetet

G. A'sdagen fejres til minde om G. II A's dødsdag. Det er flagdag, og man spiser G. A's-kage, især i de mange byer, som G. II A. grundlagde, og især i U., hvor han genopretttede universitetet

"Agaton Sax och Byköpingsgästabud", bok och animerad film om den klipske detektiven som löser de flesta mysterier

"A. S. og Bykøbings gæstebud", bog og animeret film om den snedige detektiv der løser de fleste mysterier (av Nils-Olof Franzén 1916–1997, författare till ungdomsserien om Agaton Sax)

Nyköpings gästabud var ett dramatiskt julkalas, då kung Birger Magnusson fängslade sina rivaliserande bröder, hertigarna Erik och Valdemar, som hämnd för den tidigare Håtunaleken, då Birger blev fängslad av bröderna, vilket han aldrig glömde. Julfesten slutade med att bröderna svälte och törstade ihjäl i fängelsehålan, men ledde till uppror mot Birger. Händelsen är väl beskriven i den s.k. Erikskrönikan. Brödernas död resulterade i att Birger avsattes från tronen

N's gæstebud var en dramatisk julefest, hvor Kong B. M. satte sine rivaliserende brødre, hertug E. og hertug V., i fængsel, som hævn for den tidligere H.leg, da B. blev fængslet af brødrene, noget han aldrig glemte. Julefesten endte med at brødrene sultede og tørstede ihjel i fængslet, men ledte til oprør mod B. Begivenheden er vel beskrevet i den s.k. E'skrønike. Brødrenes død resulterede i at B. blev afsat fra tronen

I den svenska idéhistorian nämns Göticismen som en patriotisk rörelse som präglat Sverige i perioder under århundraden. Särskilt efter att Sverige hade förlorat Finland, fanns det ett behov för en patriotisk anda. Att svenskarna hade ett synnerligen ärorikt förflutet och härstammade från de gamla goterna och andra ryktbara folk i forna tider, tog sig då många uttryck, t.ex. med bildandet av Götiska förbundet

I den svenske idéhistorie nævnes 'G.' som en patriotisk bevægelse som har præget S. i perioder i forskellige århundreder. Særligt efter at S. havde mistet F., var der et behov for en patriotisk ånd. At svenskerne havde en særdeles ærefuld fortid og stammede fra de gamle goter og andre berømte folk i fortiden, fik mange udtryk, fx dannelsen af Det Gotiske Forbund (Sverige mistede Finland i 1809)

För att hitta ursprunget till Halmstads tre hjärtan får vi gå långt tillbaka i tiden - till den danske kungen Valdemar Sejr, som var kung i Danmark, dvs. också i Halland, som då var danskt. Valdemars sonson blev hertig av Halland. En annan Valdemar fick ett grevskap. Alla dessa Valdemarer bar hjärtan i sina vapen. Då staden Halmstad senare skulle tilldelas ett vapen, valde man hjärtan, eftersom hjärtan hade varit halländska vapensymboler i trehundra år, och även var symbol för den danska kungaskölden

For at finde oprindelsen til H's tre hjerter må vi gå langt tillbage i tiden - til den danske konge V. S., som var konge i D., dvs, også i H., som den gang var danskt. V's sønnesøn blev hertug af H. En anden Valdemar fik et grevskab. Alle disse Valdemarer havde hjerter i deres våben. Da byen H. senere skulle tildeles et våben, valgte man hjerter, eftersom hjerter havde været hallændske våbensymboler i trehundrede år, og også var symbol på det danske kongeskjold (Valdemar Sejr 1202-41; I Danmarks Rigsvåben fra 1819 sidder hallændske hjerter nede t. h. ovenover en drage og under en løve)

Herravälde i Östersjön. Den svenske kungen, Gustav III, ville återta de landområden som förlorats till Ryssland under 1740-talet (sjuttonhundrafyrtio-), men även förhindra rysk inblandning i Sveriges politik. Dessutom ville han den kritik som fanns mot maktkoncentrationen hos honom själv sedan hans statskupp. Lösningen var ett snabbt krig riktat mot Rysslands huvudstad S:t Petersburg Se også kungamord

Herredømme i Østersøen. Den svenske konge, G. III, ønskede at generobre de landområder som man mistede til Rusland i 1740erne, men også at forhindre russisk indblanding i S's politik. Dernæst ville han sætte en stopper for den kritik som eksisterede mod magtkoncentrationen hos ham selv siden hans statskup (G. III, konge af Sverige fra 1771 til 1792; statskup 1772; russisk krig indledtes 1788)

Sverige har varit ett invandringsland sedan 1930-talet. Efter andra världskriget och fram till 1970-talet talar vi om främst arbetskraftsinvandring. Sedan påverkade krig och konflikter tillströmningen. Mellan 2010 och 2020 kom de tio största grupperna av utrikesfödda till Sverige - från Syrien, Afghanistan, Somalia, Eritrea, Irak, Polen, Indien, Iran, Thailand och Kina

S. har været et indvandringsland siden 1930erne, Efter 2. verdenskrig og til 1970ere drejer det sig først og fremmest om arbejdskraftsindvandring. Derefter påvirkede krig og konflikter tilstrømningen. Mellem 2010 og 2020 kom de ti største grupper af udenlandsk fødte til S. - fra S., A., S., E., I., P., I., I., T., og K.

Birger jarl, regerande riksjarl, styrde Sverige 1248–1266 (tolvhundrafyrtioåtta-tolvhundrasextiosex). Han är begravd i Varnhems Kloster. En av hans söner var Magnus Ladulås

Birger jarl, regerende rigsjarl, styrede S. 1248–1266. Han er begravet i Varnhems Kloster. En af hans sønner var Magnus Ladelås

Kalabaliken i Bender, där Karl XII satt i fångengenskap, är ett berömt historiskt bråk. Enligt traditionen höll kungen tillsammans med fyrtiofem man tiotusen turkar och tatarer stången i ett par timmar. Kungen vägrade att lämna turkiskt område, men togs till fånga. Mycket hände därpå, kungen lyckades till sist ta sig tillbaks till Sverige Se også karolin

'Kalabaliken i Bender', hvor Karl XII sad i fangenskab, er et berømt historisk optrin. Iflg. traditionen holdt kongen med femogfyrre mand stand mod ti tusinde tyrkere og tatarer i et par timer. Meget skete derefter, det lykkedes kongen til sidst at flygte hjem til S. (Karl XII, konge i Sverige 1697-1718; Kalabaliken i Bender 1713 i Turkiet)

Förskjutningen från turkiskans 'ghalabaliq', folksamling, till tumult tros ha skett i svenskan och då troligen vid uppståndelsen i Bender. Kalabalik är idag ett relativt vanligt och etablerat ord i svenskan. Det används om, tumult, bråk, rod eller stor förvirring

Forskydningen fra tyrkisk 'ghalabaliq', folkeforsamling, menes at have sket i svensk og formodentlig i forbindelse med opstanden i B. Kalabalik er i dag et ret almindeligt og etableret ord på svensk. Det bruges om tumult, ballade, rod eller stor forvirring

Det uppstod kalabalik när ordningsvakten började skjuta rakt in människomassan

Der opstod tumult, da dørmanden begyndte at skyde ind i menneskemassen