Sprogbro

Storfurstendömet Finland var ett autonomt storfurstendöme inom Kejsardömet Ryssland. Det bildades efter att Sverige avträtt Finland till Ryssland genom freden i Fredrikshamn 1809 (artonhundranio). Finland hade en stor grad av autonomi under den ryska tsaren, som var storfurste av Finland

Storfyrste(n)dømmet F. var et autonomt storfyrste(n)dømme i Kejserdømmet Rusland. Det blev dannet efter at S. afgav F. til Rusland via freden i F. 1809. F. havde en stor grad af autonomi under den russiske tsar, som var storfyrste af F. (fra 1809 til 1917)

Vid Roskildefreden blev Bohuslän svenskt, men på Bohus fästning blev det allt annat än fredligt - fjorton belägringar och ett massivt bombardemang. Efter att svenskarna blev herrar på Bohus, var det danskar och norrmän som belägrade fästningen. Bohus fästning blev senare fängelse och straffarbete utfördes där. Bohus har givit namn till landskapet Bohuslän Se også

Ved freden i R. blev B. svenskt, men i fæstningen var der alt andet end fredeligt - fjorten belejringer og et massivt bombardement. Efter at svenskerne blev herrer på B., var det danskere og nordmænd som belejrede fæstningen. B. fæstning blev senere fængsel, og straffearbejde foregik der. B. har givet navn til landskabet Bohuslän (Freden i Roskilde 1658)

I järnåldern var Gamla Uppsala ett centrum i Svealand. Där fanns kunghögarna, en Kungshall, en tingsplats och en marknadsplats. Man trodde på gudarna och offrade till dem.

I jernalderen var G. U. et center i S. Der fandtes kongegravene, en kongshal, et tingsted, og et marked. Man troede på guderne og ofrede til dem (Järnåldern i Sverige sträckte sig från ca. 500 f.Kr. till 1050 e.Kr.)

Vi vet ganska mycket om Gamla Uppsala som fornlämningsområde. Här fanns fanns Kungshallen, en gigantisk cirka 50 meter lång hallbyggnad från vendeltiden, som agerade som politiskt och rituellt maktcentrum. Här fanns även tingshögen, tingshallen, VAL tingsplatsen, där man dömde och höll ting

Vi ved meget om G. U. som fornlämningsområde. Her fandtes Kongesalen, en gigantisk cirka 50 meter lång hallbyggnad från vendeltid) som agerede poliisk og rituelt magtcenter. her fandtes også tingshøjen? , hvor man dømte og valg ting)

Sedan 1000-talet (tusen-) har det funits gruvdrift i Sverige. Ekonomiskt och politiskt har det varit betydelsfullt att landet har kunnat utvinna malm, järn, guld, silver och koppar. Gruvdriften har en stor inverkan på miljön och är idag en omdebatterad fråga, t.ex. bland samerna som har anspråk på sina samiska områden

Siden 1000-tallet har der været minedrift i S. Økonomisk og politisk har det været betydningsfuldt, at landet har kunndet udvinde malm, jern, guld, sølv og kobber. Minedriften har en stor indvirkning på miljøet, og i dag er det et omdebatteret spørgsmål, fx blandt samerne og deres krav på samiske områder (jord og vand)

"Agaton Sax och Byköpingsgästabud", bok och animerad film om den klipske detektiven som löser de flesta mysterier

"A. S. og Bykøbings gæstebud", bog og animeret film om den snedige detektiv der løser de fleste mysterier (av Nils-Olof Franzén 1916–1997, författare till ungdomsserien om Agaton Sax)

Nyköpings gästabud var ett dramatiskt julkalas, då kung Birger Magnusson fängslade sina rivaliserande bröder, hertigarna Erik och Valdemar, som hämnd för den tidigare Håtunaleken, då Birger blev fängslad av bröderna, vilket han aldrig glömde. Julfesten slutade med att bröderna svälte och törstade ihjäl i fängelsehålan, men ledde till uppror mot Birger. Händelsen är väl beskriven i den s.k. Erikskrönikan. Brödernas död resulterade i att Birger avsattes från tronen

N's gæstebud var en dramatisk julefest, hvor Kong B. M. satte sine rivaliserende brødre, hertug E. og hertug V., i fængsel, som hævn for den tidligere H.leg, da B. blev fængslet af brødrene, noget han aldrig glemte. Julefesten endte med at brødrene sultede og tørstede ihjel i fængslet, men ledte til oprør mod B. Begivenheden er vel beskrevet i den s.k. E'skrønike. Brødrenes død resulterede i at B. blev afsat fra tronen

I den svenska idéhistorian nämns Göticismen som en patriotisk rörelse som präglat Sverige i perioder under århundraden. Särskilt efter att Sverige hade förlorat Finland, fanns det ett behov för en patriotisk anda. Att svenskarna hade ett synnerligen ärorikt förflutet och härstammade från de gamla goterna och andra ryktbara folk i forna tider, tog sig då många uttryck, t.ex. med bildandet av Götiska förbundet

I den svenske idéhistorie nævnes 'G.' som en patriotisk bevægelse som har præget S. i perioder i forskellige århundreder. Særligt efter at S. havde mistet F., var der et behov for en patriotisk ånd. At svenskerne havde en særdeles ærefuld fortid og stammede fra de gamle goter og andre berømte folk i fortiden, fik mange udtryk, fx dannelsen af Det Gotiske Forbund (Sverige mistede Finland i 1809)

För att hitta ursprunget till Halmstads tre hjärtan får vi gå långt tillbaka i tiden - till den danske kungen Valdemar Sejr, som var kung i Danmark, dvs. också i Halland, som då var danskt. Valdemars sonson blev hertig av Halland. En annan Valdemar fick ett grevskap. Alla dessa Valdemarer bar hjärtan i sina vapen. Då staden Halmstad senare skulle tilldelas ett vapen, valde man hjärtan, eftersom hjärtan hade varit halländska vapensymboler i trehundra år, och även var symbol för den danska kungaskölden

For at finde oprindelsen til H's tre hjerter må vi gå langt tillbage i tiden - til den danske konge V. S., som var konge i D., dvs, også i H., som den gang var danskt. V's sønnesøn blev hertug af H. En anden Valdemar fik et grevskab. Alle disse Valdemarer havde hjerter i deres våben. Da byen H. senere skulle tildeles et våben, valgte man hjerter, eftersom hjerter havde været hallændske våbensymboler i trehundrede år, og også var symbol på det danske kongeskjold (Valdemar Sejr 1202-41; I Danmarks Rigsvåben fra 1819 sidder hallændske hjerter nede t. h. ovenover en drage og under en løve)

Herravälde i Östersjön. Den svenske kungen, Gustav III, ville återta de landområden som förlorats till Ryssland under 1740-talet (sjuttonhundrafyrtio-), men även förhindra rysk inblandning i Sveriges politik. Dessutom ville han den kritik som fanns mot maktkoncentrationen hos honom själv sedan hans statskupp. Lösningen var ett snabbt krig riktat mot Rysslands huvudstad S:t Petersburg Se også kungamord

Herredømme i Østersøen. Den svenske konge, G. III, ønskede at generobre de landområder som man mistede til Rusland i 1740erne, men også at forhindre russisk indblanding i S's politik. Dernæst ville han sætte en stopper for den kritik som eksisterede mod magtkoncentrationen hos ham selv siden hans statskup (G. III, konge af Sverige fra 1771 til 1792; statskup 1772; russisk krig indledtes 1788)