Sprogbro

Restriktionsrätten var en maträtt som svenska restauranger var tvungna att servera för att gästerna skulle tillåtas att få beställa sin alkoholranson

'Restriktionsretten' var en madret, som svenske restauranter var nødt til at servere, for at gæsterne kunne få tilladelse til at bestille deres ration af alkohol (Fra 1922-55 blev svenskernes indtagelse af alkohol strengt kontrolleret)

Med restriktionsrätten framför sig var det tillåtet för män att inmundiga totalt 15 (femton) cl fördelat på 10 (tio) cl vit sprit (t.ex. rent brännvin) och 5 (fem) cl brun sprit (t.ex. konjak) - härav begreppet 'två vita och en brun'. Kvinnor serverades vanligen inte mer än halv ranson

Med 'restriktionsretten' foran sig var det tilladt for mænd at indtage totalt 15 cl fordelt på 10 cl hvid alkohol (fx rent brændevin) og 5 cl brun alkohol (fx cognac)- heraf begrebet 'to hvide og en brun'. Kvinder blev almindeligvis ikke serveret mere end halv ration

I året för den franska revolutionen spelar svenske Axel von Fersen en viss roll. Han var Gustaf III:s sändebud vid det franska hovet och Gustaf föreställde sig att Fersen skulle hjälpa det franska kungaparet att fly till Sverige. Så skedde dock inte. Fersen blev riksmarskalk i Sverige tills han blev mördad av en folkmassa som krävde revolution även i Sverige. F. sägs ha varit Marie Antoinettes älskare

I året for den franske revolution spiller svenske A. v. F. en vis rolle. Han var G. III:s sendebud ved det franske hof, og G. forestillede sig, at F. skulle hjælpe det franske kongepar at flygte til S. Det skete dog ikke. F. blev rigsmarskal i S., indtil han blev myrdet af en folkemasse der krævede revolution også i S. F. siges at have været M. A's elsker

Revolutionen äter sina egna barn, brukar man säga

Revolutionen æder sine egne børn, plejer man at sige

Freden i Roskilde underskrevs 1658 (sextonhundrafemtioåtta) och markerede avslutningen på kriget mellan Danmark och Sverige. Som segerherre krävde Karl X Gustav att dom danska besittningarna Skåne, Halland og Blekinge samt Bornholm skulle avstås till Sverige

Freden i Roskilde blev underskrevet i 1658 og markerede afslutningen på krigen mellem D. og S. Som sejrherre krævede K. X G. at de danske besiddelser S., H. og B. samt B. skulle afstås til S.

Svenska kvinnor får rösträtt 1921 (nittonhundratjugoett). Intåget i politiken gjorde också avtryck i språket

Svenske kvinder får stemmeret i 1921. Indtoget i politikken satte (sig) også spor i sproget

Elin Wägner var en socialt engagerad kvinnosakskvinna. Mest känd är hon för sitt engagemang för kvinnlig rösträtt och för att hon var med och grundade Rädda Barnen Se også pennskaft

E. W. var en socialt engageret kvindesagskvinde. Mest kendt er hun for sit engagement for kvinders stemmeret, og for at hun var med til at grundlægge Red Barnet (E.W. 1882-1949, forf., journalist, feminist, medlem af Det Svenske Akademi)

Sametinget är både en statlig myndighet och ett folkvalt samiskt parlament. Det övergripande uppdraget är att bevaka frågor som rör samisk kultur i Sverige. Tinget sammanträder i Jokkmokk

S. er både en statslig myndighed og et folkevalgt samisk parlament. Det overordnede opdrag er at overvåge spørgsmål, der drejer sig om samisk kultur i S. Tinget træder sammen i J. (byområde i Norrbottens län, Lappland)

I Det stora nordiska kriget slogs man till lands och till sjöss. Efter flera sjöslag mellan svenskar och danskar i Östersjön (Sverige hade ju besittningar i Nordtyskland) flyttade sjökriget sig till den svenska kattegattkusten. Här spelade den norsk-danske sjöhjälten Tordenskiold en dominerande roll. Han angrep svenskarna på många fronter och bidrog till att sabotera Sveriges försök på att erövra Norge

I Den Store Nordiske Krig sloges man til lands og til søs. Efter flere søslag mellem svenskere og danskere i Østersøen (S. havde jo besiddelser i N.) flyttede søkrigen sig til den svenske kattegatkyst. Her spillede den norsk-danske søhelt T. en dominerende rolle. Han angreb svenskerne på mange fronter og bidrog til at sabotere S's forsøg på at erobre N. (Den Store Nordiske Krig 1700-21; Peter W. Tordenskiold 1650-1720, begravet i Holmens Kirke)

När kriget tog slut upstod skuldkänslor i Sverige för att vi inte gjort mer för Finland, ett grannland. Dessa känslor avtog dock, inte minst på grund av att Finland överlevt som självständigt land, och att Norden åter var fredligt. Men borde Sverige ha hållit sig utanför? Boken "Landet utanför" skildrar bl.a. hur svenskarnas liv gestaltade sig under det första krigsåret

Da krigen sluttede, opstod der skyldfølelser i S., fordi vi ikke havde gjort mere for F., et naboland. Disse følelser aftog efterhånden, ikke mindst fordi F. overlevede som selvstændigt land, og fordi der atter var fredeligt i N. Men burde S. have holdt sig udenfor? Bogen "Landet udenfor" skildrer bl.a. hvordan svenskernes liv formede sig under det første krigsår (Henrik Berggren, historiker, "Landet utanför: Sverige och kriget 1939-40")

Förr var det skånska landet danskt land. 1658 (sextonhundrafemtioåtta) blev det svenskt krigsbyte och alla senare försök på att ta bytet tillbaka har hittills misslyckats. En resa i Skåneland är således en resa bland otaliga kvarlevor från den danska tiden och kulturen

Før var det skånske land dansk land. I 1658 blev det svensk krigsbytte, og alle senere forsøg på at generobre byttet, er indtil videre slået fejl. En rejse i S. er således en rejse blandt utallige levn fra den danske tid og kultur (Læs historikeren, forfatteren Palle Laurings Danmark i Skåne 1957)