Sprogbro

I kyrkohistorien blev 1960 (nittonhundrasextio) ett viktigt år för Svenska kyrkan. Då vigdes de första kvinnoprästerna, men vigningen var omstridd. Kyrkans majoritet var emot kvinnliga präster. Nyordningen pressades fram av regeringen. Med en statskyrka låg makten ytterst i politikernas händer. Så hade det varit ända sedan Gustav Vasas tid, och för regeringen handlade det även om jämställdhet, för kyrkan om teologi

I svensk kirkehistorie blev 1960 et vigtigt år for den Svenske Kirke. Da blev de første kvindelige præster ordineret, men ordinationen var omstridt. Kirkens majoritet var imod kvindelige præster. Den nye ordning blev presset igennem af regeringen. Med en statskirke lå magten yderst hos politikerne. Sådan havde det været helt siden G. V's tid, og for regeringen handlede det også om ligestilling, for kirken om teologi

Efter nederlaget i det svensk-ryska kriget och de något osäkra förhållandena kring Sveriges tronföljd, föreslog Löjtnanten Carl Otto Mörner på eget bevåg (på egen hand), att fältmarskalk Bernadotte skulle kandidera till svensk kronprins. Napoleon och andra som var inblandade var inte eniga, men så blev det, och Mörner gick till historien som den som uppfann det nya kungahuset

Efter nederlaget i Den Russisk-Svenske Krig og de noget usikre forhold omkring S's tronfølge, foreslog Løjtnanten C. O. M. på egen hånd, at feltmarskal B. skulle kandidere til svensk kronprins. N. og andre, der var indblandede, var ikke enige, men sådan blev det, og M. gik til historien som den der opfandt det ny kongehus (Svensk-russisk Krig 1808-09)

Att fältmarskalken av Frankrike Jean Baptiste Bernadotte fick erbjudandet om att bli svensk kronprins, berodde bl.a. på omständigheterna i hans militära karriär. Berättelsen om Bernadotte illustrerar en märklig personlig utveckling - från fransk borgarson til svensk konung Se også Karl Johan, löjtnant

At feltmarskallen af Frankrig J. B. B. fik tilbuddet om at blive svensk kronprins, skyldtes bl.a. omstændighederne i hans militære karriere. Fortællingen om B. illustrerer en mærkelig personlig udvikling - fra fransk borgersøn til konge i S. (tilbuddet blev givet i perioden 1809–10; J.B.B. 1763-1844, født i franske Pau, officer der hurtigt avancerede, general i Napoleonskrigene, konge af Sverige og Norge, g.m. silkehandlerdatteren Désirée Clary (Desideria) som var Napoleons forlovede)

Vid Nobelfesten tjänstgör frackklädda studenter som marskalkar

Studenter i kjole og hvidt og studenterhue er en slags festfunktionærer ved N. (som foregår i Blå Hallen i Stockholms stadshus)

"God afton, vackra mask". Det var hälsningen till Gustav III ögonblicket innan han blev skjuten på maskeradbalen i Operan

"God aften, smukke maske". Det var hilsnen til G. III øjeblikket før han blev skudt ved maskeballet i Operaen (hilsnen blev sagt på fransk, Bon jour, beau masque, kongens yndlingssprog; mordet var længe blevet planlagt af en gruppe sammensvorne; Gustaf III, regent 1771-92)

Gasmasken är ett slags andningsskydd

Gasmasken er en slags vejrtrækningsbeskyttelse

Mordet på Sveriges konung Gustaf III skedde under en maskerad på Operahuset. Hatet mot kungen hade länge vuxit sig starkt inom delar av adeln som ogillade att kungen anfallit Ryssland samt tagit bort de flesta av adelns privilegier

Mordet på S's konge G. III skete under en maskerade i O. Hadet mod kongen var i lang tid vokset i styrke i dele af adelen, der misbilligede at kongen havde angrebet Rusland samt fjernet de fleste af adelens privilegier (Den 16 marts 1792 skød kaptajn J.J. Anckarström G. III)

Den största massavrättningen i fredstid i svensk historia, kallad Stora Oväsendet, refererar till de blodiga häxprocesserna som skördade hundratals kvinnoliv, splittrade familjer och hela bygder

Den største masssehenrettelse i fredstid i svensk historie, kaldt 'Stora Oväsendet', refererer til de blodige hekseprocesser der høstede hudredvis af kvindeliv, splittede familier og hele bygder e (Massehenrettelse af svenske hekse 1675)

Grundandet av Göteborg var en milstolpe i svensk historia. Det var Gustaf II Adolf som enligt myten lär ha sagt 'här ska staden ligga', när han gav staden sina stadsprivilegier 1621 (sextonhundratjugoett). Fyrahundra år senare en fredag, prick klockan 16.21 (sexton, tjugoett), sköts det salut, och kyrkklockorna började ringa - starten på firandet av Göteborgs jubileum

Grundlæggelsen af G. var en milepæl i svensk historie. Det var G. II A. som iflg. myten skal have sagt 'her skal byen ligge', da han gav byen dens privilegier i 1621. Fire hundrede år senere, en fredag, præcis klokken 16.21, blev der skudt salut, og kirkeklokkerne begyndte at ringe - starten på fejringen af G's jubilæum (Grundlæggelsen dateres til den 4. juni 1621; G. II A. 1594-1632)

Mordet på Sveriges statsminister tros av många vara begånget av utländska gärningsmän? Se også Palmemordet

Mange tror, at mordet på S's statsminister blev begået af udenlandske gerningsmænd? (Olof Palme mördad 1986)