Sprogbro

Tigern är ett kattdjur

Tigeren er et kattedyr, kattelignende rovdyr

En tiger till målvakt

En målmand på eliteniveau

'En svensk tiger' var det budskap som symboliserade Sveriges vaksamhetskampanj under andra världskriget. Syftet med en bild av en tiger tillsammans med texten 'En svensk tiger' var dubbelt. För det första uppmanades befolkningen att tiga om svenska angelägenheter för att inte skada Sverige. För det andra skulle en vanlig svensk uppfattas som stark, smidig och lite farlig, precis som tigern. Bilden spreds i tusentals exemplar och man såg den på resväskor, brevpapper m.m. Den fanns även som nålmärke

'En svensk tiger' var det budskab som symboliserede S's 'årvågenhedskampagne' under 2. verdenskrig. Formålet med et billede af en tiger sammen med teksten 'En svensk tiger' var dobbelt. For det første opfordrede man befolkningen til tavshed mhp svenske forhold for ikke at skade S. For det andet skulle en almindelig svensker ses som stærk, smidig og lidt farlig, ligesom tigeren. Billedet blev spredt i tusindvis af eksemplarer, og man så det på kufferter, brevpapir m.m. Det fandtes som nål til knaphullet ('Årvågenhedskampagnen' fra 1941 blev anset for yderst vigtig, selv om der var svenskere, bl.a. politologen Herbert Tingsten, som kaldte den for 'neutralitetsidioti')

Den svenske konge Gustav Adolf involverade sig i kriget, men dog på slagfältet. Dödsdagen firas fortfarande och på själva dagen säljer många konditorier en slags kaka med en Gustav Adolf-medaljong

Den svenske konge G.A. blandede sig i krigen, men døde på slagmarken. Dødsdagen højtideligholdes stadigvæk, og den dag sælger mange bagere en slags kage med en G.A.-medaljon (Gustav II Adolf f. 1594, død 6. november 1632)

Karl X Gustaf, han som tågade över tillfrusna Lilla och Stora Bält i syfte att hota Köpenhamn, avlöste Carl Gustaf Wrangel som fältmarskalk i Trettioåriga kriget

K. X G., ham der marcherede over de tilfrosne Bælter med det formål at true København, afløste C. G. W. som feltmarskal i Trediveårskrigen (K. X G. 1622-60; marchen over Lillebælt og Storebælt i 1658)

Kalmarunionen var en personalunion mellan kungarikena Danmark, Norge och Sverige. Unionen omfattade Finland, Island, Grönland, Färöarna, Orkneyöarna och Shetlandsöarna. Efter att Sverige lämnade unionen, blev Danmark och Norge kvar i personalunionen fram till 1814 (artonhundrafjorton)

Kalmarunionen var en personalunion mellem kongerigerne D., N. og S. Unionen indbefattede F., I., Grønland, Færøerne, Orkneyøerne og Shetlandsøerne. Efter at S. forlod unionen, forblev D. og N. i personalunionen frem til 1814

Den svensk-norska unionen 1814-1905 (artonhundrafjorton-nittonhundrafem) var en politisk union

Den svensk-norske union 1814-1905 var en politisk union

Unionsupplösningen mellan Sverige och Norge 1905 (nittonhundrafem)

Opløsningen af unionen mellem S. og N. i 1905

Anna Lindh var jurist och utrikesminister. Hon knivhöggs av Mijailo Mijailović den 10 september 2003 (tjugohundratre) på NK i centrala Stockholm och avled morgonen därpå på Karolinska sjukhuset. Anna Lindh sågs som en av Göran Perssons främsta efterträdare som partiledare för socialdemokraterna. Hennes största engagemang gällde internationella samarbets- och solidaritetsfrågor samt miljöfrågor

A. L. var jurist og udenrigsminister. Hun blev knivmyrdet af M. M. den 10. september 2003 på NK i det centrale S. og døde næste morgen på K. sygehuset. A. L. blev betragtet som en af G. P's fremmeste efterfølgere som partileder for socialdemokraterne. Hendes største engagement gjaldt internationale samarbejds- og solidaritetsspørgsmål samt miljøspørgsmål (A. L. 1957-2003, jurist, miljöminister, urikesminister 1998-2003; NK, Nordiska Kompaniet, kendt varehus)

"Musikanternas uttåg" är en rolig, men grym verklighetssaga om arbetarrörelsens mödosamma framväxt bland sågverken längs norrlandskusten i en bygd där religionen av tradition genomsyrar människornas vardag. Den utspelas under seklets första decennium

"Musikanternes Udtog" er en sjov, men grusom virkelighedsskildring om arbejdervevægelsens møjsommelige fremvækst blandt savværkerne langs den norrlandske kyst i en bygd, hvor religionen traditionelt gennemsyrer menneskenes hverdag (Af P.O.Enquist 1934-2020, mangfoldig pristager, internationalt kendt forfatter)

Omkring en miljon svenskar utvandrade till USA i slutet på 1800-talet (artonhundra-). Orsakerna till emigrationen var framför allt bristen på odlingsbar jord, arbetslöshet, religiös förföljelse och flykt undan värnplikt. Läs Vilhelm Mobergs utvandrarserie!

Cirka en million svenskere udvandrede til USA i slutningen af 1800-tallet. Grunden til emigrationen skyldtes fremmest manglen på dyrkbar jord, arbejdsløshed, religiøs forfølgelse og flugt fra værnepligten. Læs V. M's bøger om udvandrerne (til USA) (V.M. 1898-1973)

Hur ska man få folket att stanna i det egna landet, att inte bli utvandrare? I dag beräknas nästan lika många amerikaner vara av svenskt påbrå som det bor folk i Sverige

Hvordan skal man få folket til at blive i deres eget land, at ikke blive udvandrere? I dag regner man med, at næsten lige så mange amerikanere er af svensk afstamning, som der bor mennesker i S.

I Växjö, mitt i Småland, ligger Utvandrarnas hus. Det är ett museum som återberättar den massiva utvandring, då svenskar i tiotusental lämnade Sverige bakom sig för gott för att söka lyckan i Amerika, där de hört att det fanns massor av yta att bygga bo på, och brukbar jord att odla i. Detta var under en tid i Sverige då livet var ett evigt slit och den vardagliga kampen mest gick ut på hårt arbete för att överleva de långa, obarmhärtiga vintrarna.

I V., midt i S., ligger Udvandrenes Hus. Det er et museum, hvor den massive udvandring genfortælles - den gang da svenskere i titusinder forlod S. for altid for at prøve lykken i A., hvorfra de havde hørt, at der fandtes masser af områder hvor man kunne bygge huse og dyrke anvendelig jord. Dette skete i en tid i S. hvor livet var hårdt arbejde, og den daglige kamp mestendels gik ud på at overleve de lange ubarmhjertige vintre (Udvandringen foregik specielt i den anden halvdel af 1800-tallet og begyndelsen af 1900-tallet; Växjö, stiftsby i Småland)