Sprogbro

Kalmarunionen var en personalunion mellan kungarikena Danmark, Norge och Sverige. Unionen omfattade Finland, Island, Grönland, Färöarna, Orkneyöarna och Shetlandsöarna. Efter att Sverige lämnade unionen, blev Danmark och Norge kvar i personalunionen fram till 1814 (artonhundrafjorton)

Kalmarunionen var en personalunion mellem kongerigerne D., N. og S. Unionen indbefattede F., I., Grønland, Færøerne, Orkneyøerne og Shetlandsøerne. Efter at S. forlod unionen, forblev D. og N. i personalunionen frem til 1814

Den svensk-norska unionen 1814-1905 (artonhundrafjorton-nittonhundrafem) var en politisk union; Unionsupplösning 1905

Den svensk-norske union 1814-1905 var en politisk union. Unionsopløsning 1905

Unionsupplösningen mellan Sverige och Norge 1905 (nittonhundrafem)

Opløsningen af unionen mellem S. og N. i 1905

Anna Lindh var jurist och utrikesminister. Hon knivhöggs av Mijailo Mijailović på NK i centrala Stockholm och avled morgonen därpå på Karolinska sjukhuset. Anna Lindh sågs som en av Göran Perssons främsta efterträdare som partiledare för socialdemokraterna. Hennes största engagemang gällde internationella samarbets- och solidaritetsfrågor samt miljöfrågor

A. L. var jurist og udenrigsminister. Hun blev knivmyrdet af M. M. på NK i det centrale S. og døde næste morgen på K. sygehuset. A. L. blev betragtet som en af G. P's fremmeste efterfølgere som partileder for socialdemokraterne. Hendes største engagement gjaldt internationale samarbejds- og solidaritetsspørgsmål samt miljøspørgsmål (A. L. 1957-2003, jurist, miljöminister, urikesminister 1998-2003, myrdet 10. september 2003 på NK, Nordiska Kompaniet, kendt varehus)

"Musikanternas uttåg" är en rolig, men grym verklighetssaga om arbetarrörelsens mödosamma framväxt bland sågverken längs norrlandskusten i en bygd där religionen av tradition genomsyrar människornas vardag. Den utspelas under seklets första decennium

"Musikanternes Udtog" er en sjov, men grusom virkelighedsskildring om arbejdervevægelsens møjsommelige fremvækst blandt savværkerne langs den norrlandske kyst i en bygd, hvor religionen traditionelt gennemsyrer menneskenes hverdag (Af P.O.Enquist 1934-2020, mangfoldig pristager, internationalt kendt forfatter)

Omkring en miljon svenskar utvandrade till USA i slutet på 1800-talet (artonhundra-). Orsakerna till emigrationen var framför allt bristen på odlingsbar jord, arbetslöshet, religiös förföljelse och flykt undan värnplikt. Läs Vilhelm Mobergs utvandrarserie!

Cirka en million svenskere udvandrede til USA i slutningen af 1800-tallet. Grunden til emigrationen skyldtes fremmest manglen på dyrkbar jord, arbejdsløshed, religiøs forfølgelse og flugt fra værnepligten. Læs V. M's bøger om udvandrerne (til USA) (V.M. 1898-1973)

Hur ska man få folket att stanna i det egna landet, att inte bli utvandrare? I dag beräknas nästan lika många amerikaner vara av svenskt påbrå som det bor folk i Sverige

Hvordan skal man få folket til at blive i deres eget land, at ikke blive udvandrere? I dag regner man med, at næsten lige så mange amerikanere er af svensk afstamning, som der bor mennesker i S.

I Växjö, mitt i Småland, ligger Utvandrarnas hus. Det är ett museum som återberättar den massiva utvandring, då svenskar i tiotusental lämnade Sverige bakom sig för gott för att söka lyckan i Amerika, där de hört att det fanns massor av yta att bygga bo på, och brukbar jord att odla i. Detta var under en tid i Sverige då livet var ett evigt slit och den vardagliga kampen mest gick ut på hårt arbete för att överleva de långa, obarmhärtiga vintrarna.

I V., midt i S., ligger Udvandrenes Hus. Det er et museum, hvor den massive udvandring genfortælles - den gang da svenskere i titusinder forlod S. for altid for at prøve lykken i A., hvorfra de havde hørt, at der fandtes masser af områder hvor man kunne bygge huse og dyrke anvendelig jord. Dette skete i en tid i S. hvor livet var hårdt arbejde, og den daglige kamp mestendels gik ud på at overleve de lange ubarmhjertige vintre (Udvandringen foregik specielt i den anden halvdel af 1800-tallet og begyndelsen af 1900-tallet; Växjö, stiftsby i Småland)

Den stora utvandringen från Sverige från mitten av 1800-talet (artonhundra-) och fram till 1930 (nittonhundratrettio) har satt djupa spår i landets utveckling

Den store udvandring fra S. fra midten af 1800-tallet frem til 1930 har efterladt sig dybe spor i landets udvikling

På 1980-talet (nittonhundraåttio-) försökte staten lösa problemen med den förlustbringande varvsindustrin, vilket kom att resultera i omfattande omstruktureringar och nedläggningar. Öresundsvarvet i Landskrona lades ned i vad som då var Sveriges största arbetsplatsnedläggning där nästan två tusen förlorade jobben. Eriksberg och Lindholmen i Göteborg lades ned ganska omgående. Götaverken och Kockums kunde behålla viss verksamhet, om än med ständiga nedskärningar av arbetsstyrkan. Även det stora Uddevallavarvet lades ned

I 1980erne prøvede staten at løse problemerne med den tabsgivende værftsindustri, noget som resulterede i omfattende omstruktureringer og nedlægninger. Ö.værftet i L. blev nedlagt i hvad der den gang var S's største arbejdspladsnedlægning, hvor næsten to tusind mistede deres job. E. og L. i G. blev nedlagt temmelig omgående. G.værkerne og K. beholdt en vis virksomhed, selv om der var stadige nedskæringer af arbejdsstyrken. Også det store U.værk blev nedlagt (Öresundsvarvet nedlagt 1981. Værftskrisen, del af svensk industrihistorie)