Sprogbro

När freden i Roskilde underskrevs markerede det avslutningen på kriget (krigen) mellan Danmark och Sverige. Som segerherre krävde Karl X Gustav att dom danska besittningarna Skåne, Halland og Blekinge samt Bornholm skulle avstås till Sverige

Da freden i Roskilde blev underskrevet markerede det afslutningen på krigen (krigene) mellem D. og S. Som sejrherre krævede K. X G. at de danske besiddelser S., H. og B. samt B. skulle afstås til S. (Roskildefreden 1658)

Svenska kvinnor får rösträtt 1921 (nittonhundratjugoett). Intåget i politiken gjorde också avtryck i språket

Svenske kvinder får stemmeret i 1921. Indtoget i politikken satte (sig) også spor i sproget

Elin Wägner var en socialt engagerad kvinnosakskvinna. Mest känd är hon för sitt engagemang för kvinnlig rösträtt och för att hon var med och grundade Rädda Barnen Se også pennskaft

E. W. var en socialt engageret kvindesagskvinde. Mest kendt er hun for sit engagement for kvinders stemmeret, og for at hun var med til at grundlægge Red Barnet (E.W. 1882-1949, forf., journalist, feminist, radikalpacifist, medlem af Det Svenske Akademi)

Sametinget är både en statlig myndighet och ett folkvalt samiskt parlament. Det övergripande uppdraget är att bevaka frågor som rör samisk kultur i Sverige. Tinget sammanträder i Jokkmokk

S. er både en statslig myndighed og et folkevalgt samisk parlament. Det overordnede opdrag er at overvåge spørgsmål, der drejer sig om samisk kultur i S. Tinget træder sammen i J. (byområde i Norrbottens län, Lappland)

Kungamördaren Anckarström besteg schavotten 27 (tjugosjunde) april 1792 (sjuttonhundranittiotvå)

Kongemorderen A. besteg skafottet den 27. april 1792 (Jacob Johan Anckarström 1762-92 skød Gustav III ved et maskebal)

Vid Stockholms blodbad undgick biskop Hans Brask döden då han med en liten lapp fäst vid sitt sigill gick med på att avsätta landets ärkebiskop. På lappen stod 'härtilll är jag nödd och tvungen'. Men det hemska blodbadet gjorde honom så uppskakad, att han kastade ringen med sigillet i ett gruvschakt och svor att gruvan inte skulle ge avkastning, förrän ringen återfanns. Flera hundra år senare fann man en sigillring i en koppargruva, men ingen vet säkert om det är 'Braskens ring'

Ved S's bodbad undgik biskop H. B. døden, da han med en lille lap papir vedhængende sit segl sagde ja til at afsætte landets ærkebiskop. På lappen stod 'hertil er jeg nødtvungen'. Men det forfærdelige blodbad gjorde ham så oprevet, at han smed ringen med seglet i en mineskakt og svor, at minen ikke ville give noget udbytte, før ringen blev fundet. Flere hundrede år senere fandt man en signetring i en kobbermine, men ingen ved med sikkerhed, hvorvidt det er 'B's ring' (Signetringe er i dag noget umoderne. Ældre tiders signetringe havde man ofte udenpå sine handsker)

I Det stora nordiska kriget slogs man till lands och till sjöss. Efter flera sjöslag mellan svenskar och danskar i Östersjön (Sverige hade ju besittningar i Nordtyskland) flyttade sjökriget sig till den svenska kattegattkusten. Här spelade den norsk-danske sjöhjälten Tordenskiold en dominerande roll. Han angrep svenskarna på många fronter och bidrog till att sabotera Sveriges försök på att erövra Norge

I Den Store Nordiske Krig sloges man til lands og til søs. Efter flere søslag mellem svenskere og danskere i Østersøen (S. havde jo besiddelser i N.) flyttede søkrigen sig til den svenske kattegatkyst. Her spillede den norsk-danske søhelt T. en dominerende rolle. Han angreb svenskerne på mange fronter og bidrog til at sabotere S's forsøg på at erobre N. (Den Store Nordiske Krig 1700-21; Peter W. Tordenskiold 1650-1720, begravet i Holmens Kirke)

Sjöslaget vid Svensksund i Finska viken är den sista drabbningen under Gustav III:s ryska krig. Slaget är det största i Östersjöns historia sett till antal fartyg Se også herravälde

Søslaget ved S. i Den Finske Bugt er den sidste kamp i G. III:s russiske krig. Slaget er det største i Østersøens historie mhp antal fartøjer, og det betragtes ofte som den største sejr til søs i svensk historie (1789)

När kriget tog slut upstod skuldkänslor i Sverige för att vi inte gjort mer för Finland, ett grannland. Dessa känslor avtog dock, inte minst på grund av att Finland överlevt som självständigt land, och att Norden åter var fredligt. Men borde Sverige ha hållit sig utanför? Boken "Landet utanför" skildrar bl.a. hur svenskarnas liv gestaltade sig under det första krigsåret

Da krigen sluttede, opstod der skyldfølelser i S., fordi vi ikke havde gjort mere for F., et naboland. Disse følelser aftog efterhånden, ikke mindst fordi F. overlevede som selvstændigt land, og fordi der atter var fredeligt i N. Men burde S. have holdt sig udenfor? Bogen "Landet udenfor" skildrer bl.a. hvordan svenskernes liv formede sig under det første krigsår (Henrik Berggren, historiker, "Landet utanför: Sverige och kriget 1939-40")