Sprogbro

Ursprungligen avlossade man påsksmällare för att skrämma iväg påskkär(ringen)

Oprindeligt affyrede man kanonslag i påsken for at skræmme påskeheksen og jage hende væk

Att skänka bort påskägg är en gammal sedvänja. Äggen skulle i så fall vara vackert målade och dekorerade . Att ge varandra påskägg på påskafton är en europeisk sed, i varje fall sedan 1700-talet (sjuttonhundra-)

At forære nogen påskeæg er en gammel skik. Æggene skulle i så tilfælde være smukt malede og dekorerede. At give hinanden påskeæg påskeaften er en europæisk skik, faktisk siden 1700-tallet

Barn idag barn gillar godisfyllda påskägg, dom flesta tycker även det är roligt att leta efter ägg i trädgården, i skogen och liknande

Børn i dag elsker påskeæg der er fyldt med slik, de fleste synes også det er sjovt at lede efter æg i haven, i skoven og lignende

Riksäpplet är ett guldklot med ett kors överst som kungen, eller drottningen bär vid sin kröning - riksäpplet i vänsterhanden och spiran i högerhanden Se også regalier

Rigsæblet er en guldkugle med et kors øverst som kongen, eller dronningen, bærer ved sin kroning - rigsæblet i venstre hånd og sceptret i den højre

Riksäpplet är en tidig medeltida symbol för kunglig makt och herravälde. Kristna härskare anammade seden med klot och kors och prydde klotet med band, som delade äpplet i tre delar (Europa, Asien och Afrika). Korset symboliserade Guds makt och äpplet symboliserade jorden eller kungariket (världsherraväldet)

Rigsæblet er et tidligt middelealdersymbol for kongelig magt og herrevælde. Kristne herskere antog skikken med kugle og kors, og smykkede guldkuglen med bånd som delte æblet i tre dele. Korset symboliserede Guds magt, æblet symboliserede jorden eller kongedømmmet (verdensherrevældet) ('Rigsæbleskikken' stammer fra de østromerske kejsere som i 400-talet e.Kr. lod sig afbilde, bl.a. på mønter med en kugle i den venstre hånd som tegn på deres verdensherredømme)

Riksäpplet var ett regalskepp, dvs. ett av örlogsflottans största skepp under stormaktstiden. I Skånska krigets inledningsskede deltog "Riksäpplet" i det för svenskarna katastrofala sjöslaget mot en dansk-nederländsk flotta vid Ölands södra udde. Efter slaget ankrade "Riksäpplet" i örlogshamnen i Dalarö. På natten blåste en hård storm upp. "Riksäpplet" slet sig från sina förtöjningar, fick kraftig slagsida och sjönk strax söder om Aspön Se også stormaktstiden

"Rigsæblet" var et regalskib, dvs. et af flådens største skibe under stormagtstiden. I begyndelsen af Den Skånske Krig deltog "Rigsæblet" i det for svenskerne katastrofale søslag mod en dansk-nederlandsk flåde ved Ølands sydlige odde. Efter slaget ankrede "Rigsæblet" i ørlogshavnen i D. Om natten blæste der en hård storm op. "Rigsæblet" rev sig løs fra sine fortøjninger, fik slagside og sank straks syd for Aspøen (Den Skånske Krig 1675-79)

Luciafirandet är en särskild svensk ritual (ett rituellt firande) Se også Lucia

Luciafestlighederne er et særligt svensk ritual

I (halv)dåligt skick, i gott skick, i toppskick Se også kondition, stånd, tillstånd

I (ret) dårlig stand, i god stand, i meget god stand

Vår fina trädgård är i ett bedrövligt skick efter den här regniga sommaren

Vores pæne have ser bedrøvelig ud efter denne her regnfulde sommer

Modellen poserade i avklätt skick

Modellen poserede halvt afklædt

Omkring år 300 (trehundra) bestämde de kristna kyrkofäderna att Jesus var född den 25 (tjugofemte) december. I Norden är det skick att fira hans födelsedag den 24 (tjugofjärde)

Ca. år 300 besluttede de kristne kirkefædre at J. var født den 25. december. I Norden er det skik at fejre hans fødelse den 24.

I katolska kyrkan är skärtorsdagen en reningsdag. Det var också den dag då Jesus åt den sista måltiden med sina tolv lärjungar

I den katolske kirke er Skærtorsdag en renselsesdag. Det var også den dag hvor Jesus spiste det sidste måltid med sine tolv disciple

Skärtorsdagen är inte en helgdag och inte en röd dag. Men vissa arbetsplatser stänger tidigare ändå

Skærtorsdag i Sverige er ikke en helligdag og ikke en rød dag. Men nogle arbejdspladser lukker alligevel tidligere

I kaffestugorna på 1700-talet (sjuttonhundra-) drack man kaffe på bit, eller på fat: man stoppade en bit socker i mun, hällde kaffet ur koppen ner på fatet och började sörpla i sig den heta drycken som då silades genom sockerbiten. På så sätt kunde man fortare dricka sitt kaffe som svalnade under tiden

I 1700-tallets kaffehuse drak man kaffe 'på sukker' eller 'på fad' (underkop): man puttede et stykke sukker i munden, hældte kaffen ned i underkoppen og begyndte at slubre den skoldhede drik, som altså blev siet gennem sukret. På den vis kunne man hurtigere drikke sin kaffe, som var blevet mindre varm i mellemtiden