|
Kategori: hverdagssprog/slang
klurig adjektiv
| Grundform | klurig |
|---|
| Neutrum | klurigt |
|---|
| Pluralis | kluriga |
|---|
| Udtale | [klur-ig] |
|---|
-
listig, finurlig
(hverdagssprog/slang)
eksempel
-
Ska vi fråga Staffan, han är lite klurig i huvet (huvudet)? - Bra förslag!
Skal vi spørge S., han er en finurlig rad? - Godt forslag!
-
kompliceret, svær
(hverdagssprog/slang)
eksempel
-
Kluriga problem
Indviklede problemer
-
sjov
(hverdagssprog/slang)
eksempel
-
Mikaela använder såna kluriga ord, förstår inte alltid vad hon menar
M. bruger nogle sjove ord, forstår ikke altid hvad hun mener
klyka substantiv
| Singularis, ubestemt form | klyka |
|---|
| Singularis, bestemt form | klykan |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | klykor |
|---|
| Pluralis, bestemt form | klykorna |
|---|
| Udtale | [klyka] |
|---|
-
Y-formet del af gren, noget togrenet
eksempel
-
En slagruta i sin ursprungligaste form är en klyka, dvs. en trädklyka eller Y-formad grenklyka
En ønskekvist i sin mest oprindelige form er en Y-formet del af en gren
-
Räddningstjänsten fick rycka ut för att bända loss en sexårig pojke som under klättring fastnat med knäet i en trädklyka mellan två trädstammar
Redningstjenesten måtte rykke ud for at vride en seksårig dreng løs, hvis knæ havde sat sig fast i en gren mellem to træstammer under klatringen
-
mund
(hverdagssprog/slang)
klå (upp) verbum
| Infinitiv | klå (upp) |
|---|
| Præsens | klår (upp) |
|---|
| Imperfektum | klådde (upp) |
|---|
| Participium | klått (upp)/klådd (upp) |
|---|
| Udtale | [klå] |
|---|
-
slå løs på, tæve
eksempel
-
Svågrarna har ett dåligt förhållande till varandra (varann), ibland klår Nisse upp Göran (udt. jörann)
Se også aga, slå, smiska
De to svogre har et dårligt forhold til hinanden, sommetider slår N. løs på G., tæver ham
-
snyde, plukke (fx på penge)
(hverdagssprog/slang)
eksempel
-
vinde over nogen
(hverdagssprog/slang)
eksempel
kläcka ur sig verbum
| Infinitiv | kläcka ur sig |
|---|
| Præsens | kläcker ur sig |
|---|
| Imperfektum | kläckte ur sig |
|---|
| Participium | kläckt ur sig |
|---|
| Udtale | [kläkka ur sej] |
|---|
-
pludselig sige/fortælle noget (som ofte burde være sagt på et tidligere tidspunkt, eller slet ikke)
(hverdagssprog/slang)
eksempel
-
Malin kan verkligen kläcka ur sig många dumheter
M. kan sandelig sige mange dumheder
-
Det kunde du ju ha kläckt ur dig genast!
Det kunne du jo ha' sagt med det samme!
klädsnobb substantiv
| Singularis, ubestemt form | klädsnobb |
|---|
| Singularis, bestemt form | klädsnobben |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | klädsnobbar |
|---|
| Pluralis, bestemt form | klädsnobbarna |
|---|
| Udtale | [kläd-snåbb] |
|---|
-
modesnob
(hverdagssprog/slang)
klämkäck adjektiv
| Grundform | klämkäck |
|---|
| Neutrum | klämkäckt |
|---|
| Pluralis | klämkäcka |
|---|
| Udtale | [klämm-tjäkk] |
|---|
-
overfrisk, anstrengt sympatisk
(hverdagssprog/slang)
klämma verbum
| Infinitiv | klämma |
|---|
| Præsens | klämmer |
|---|
| Imperfektum | klämde |
|---|
| Participium | klämt/klämd |
|---|
| Udtale | [klämma] |
|---|
-
klemme, presse, trykke (også i overført betydning)
eksempel
-
Man kollar en avocado genom att klämma på den lite försiktigt
Se også avocadoskanner
Man undersøger en avocado ved at klemme lidt forsigtigt på den (for at se om den er moden)
-
Inte lätt att klämma den sista tandkrämen ur tuben - klipp upp tuben i stället!
Ikke nemt at presse den sidste tandpasta ud af tuben - klipp tuben op i stedet for!
-
Monika känner sig klämd mellan föräldrarnas ambitioner och egna önskemål
M. føler sig klemt mellem forældrenes ambitioner og sine egne ønsker
-
Pernillas röst fungerar inte bra just nu. Sångläraren beskriver den som klämd, pressad, spänd och lite hård
P's stemme fungerer ikke så godt lige nu. Sanglæreren beskriver den som klemt, presset, spændt og en smule hård
-
klemme, udsætte for hårdt pres eller tryk (om kropsdel)
eksempel
-
klemme, kramme
(hverdagssprog/slang)
-
spise, drikke (med 'ner')
(hverdagssprog/slang)
eksempel
-
klare, ordne
|
