kompis substantiv
| Singularis, ubestemt form | kompis |
|---|
| Singularis, bestemt form | kompisen |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | kompisar |
|---|
| Pluralis, bestemt form | kompisarna |
|---|
| Udtale | [kåmmp-iss] |
|---|
| Sproglig herkomst | compagnon=ledsager, kammerat, partner, beslægtet med compagnie=kompagni, fransk |
|---|
-
ven, kammerat
(hverdagssprog/slang)
eksempel
-
Vem är din bäste kompis (m)?
Se også bästis, kamrat
Hvem er din bedste ven?
-
En bra kompis ställer upp, lyssnar och kan prata om det mesta. Man kan lita på sin kompis, hen skvallrar inte, har samma humor - och man kan ha tråkigt tillsammans
En god kammerat støtter og bakker op, lytter og kan snakke om det meste. Man kan stole på sin ven, hun eller han sladrer ikke, har samme humor - og man kan kede sig sammen
|