Sprogbro

På 1700- och 1800-talet (sjuttonhundra-, artonhundra-) var det populärt med sittdynor. I Skåne kallades dom agedyner (åkdynor). Agedynerna var beklädda med starkt mönstrade och färgsprakande tyger och hade ett fodrat bakstycke

I 1700- og 1800-tallet var det populært med siddepuder. I S. hed de agedyner (agepuder). Agedynerne var betrukket med stærkt mønstrede og farvestrålende stoffer og havde et foret bagstykke

Svep sjalen (schalen) om axlarna, så fryser du inte!

Tag (svøb) sjalet om skuldrene, så fryser du ikke

Sjaletten eller huvudklädet (huvudduken) bars av majoriteten av svenska kvinnor under 1800-talet (artonhundra-). Dels berodde det på ekonomin – en hatt var dyr – men det kunde också vara en tradition i bygden där man bodde

Tørklædet eller hovedklædet blev båret af majoriteten af svenske kvinder i 1800-tallet. Grunden hertil var dels økonomien - en hat var dyr - men det kunne også skyldes en tradition i egnen hvor man boede

Skafthål eller öga kallas den hålighet i huvudet där skaftet sitter fast Se også fäste

Skaftehul eller øje kalder man det hulrum hvor skaftet sidder fast

Mörkt sammetsröda, mycket vackra rosor på långa stjälkar Se også stjälk, stängel

Mørkt fløjlsrøde, meget smukke roser på lange stilke

Tre potatisar per skaft Se også

Tre kartofler per hoved (per person, per næse)

De flesta vävarna är på 4-8 (fyra-åtta) skaft

De fleste væve er på 4-8 skaft

Hif spelade skjortan av oss

Hif (Helsingborgs Idrætsforening) besejrede os

Alla vita, nystrukna skjortor hängs omedelbart på galgar, så dom inte skrynklar sig

Alle hvide, nystrøgede skjorter bliver hængt på bøjler med det samme, så de ikke bliver krøllede