|
I alt 89 ord
härjedaling substantiv
| Singularis, ubestemt form | härjedaling |
|---|
| Singularis, bestemt form | härjedalingen |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | härjedalingar |
|---|
| Pluralis, bestemt form | härjedalingarna |
|---|
| Udtale | [härrje-dal-ing] |
|---|
-
person fra Härjedalen
eksempel
-
Härjedalingarna bor i Härjedalen som ligger ungefär mitt i Sverige och är landets högst belägna landskap
'Härjedalingerne' bor i H., som ligger omtrent midt i S. og er landets højest beliggende landskab
härjedalsk adjektiv
| Grundform | härjedalsk |
|---|
| Neutrum | härjedalskt |
|---|
| Pluralis | härjedalska |
|---|
| Udtale | [härrje-dalsk] |
|---|
-
som drejer sig om Härjedalen
eksempel
-
Härjedalsk är ett samlingsnamn för de nordiska dialekter som talas i Härjedalen. Dialekterna har utvecklats ur den trönderska som talades i Trøndelag i för några hundra år sedan, och som i sin tur härrör från fornvästnordiskan
'Härjedalsk' er et samlingsnavn for de nordiske dialekter, som tales i H. Dialekterne er blevet udviklet fra trøndersk, som man talte i T. for nogle hundrede år siden, og som til gengæld stammer fra oldvestnordisk (Härjedalen indgik i æ. tid i den del av Norge som grænser op til H.)
härjning substantiv
| Singularis, ubestemt form | härjning |
|---|
| Singularis, bestemt form | härjningen |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | härjningar |
|---|
| Pluralis, bestemt form | härjningarna |
|---|
| Udtale | [härrj-ning] |
|---|
| Se også | framfart |
|---|
-
hærgen, voldsomhed, ødelæggelse
härk substantiv
| Singularis, ubestemt form | härk |
|---|
| Singularis, bestemt form | härken |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | härkar |
|---|
| Pluralis, bestemt form | härkarna |
|---|
| Udtale | [härrk] |
|---|
-
kastreret rentyr
(zoologi)
härkomst substantiv
| Singularis, ubestemt form | härkomst |
|---|
| Singularis, bestemt form | härkomsten |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | - |
|---|
| Pluralis, bestemt form | - |
|---|
| Udtale | [här-kommst] |
|---|
| Synonym | proveniens |
|---|
-
herkomst, afstamning, en persons nationale/sociale/slægtsmæssige tilhørsforhold/oprindelse
eksempel
-
Av utländsk härkomst
Af udenlandsk herkomst
härleda verbum
| Infinitiv | härleda |
|---|
| Præsens | härleder |
|---|
| Imperfektum | härledde |
|---|
| Participium | härlett/härledd |
|---|
| Udtale | [här-leda] |
|---|
| Se også | bevisa, deducera |
|---|
-
udlede, aflede, stamme fra
eksempel
härledning substantiv
| Singularis, ubestemt form | härledning |
|---|
| Singularis, bestemt form | härledningen |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | härledningar |
|---|
| Pluralis, bestemt form | härledningarna |
|---|
| Udtale | [här-led-ning] |
|---|
-
afledning, oprindelse
-
etymologi
(grammatik, ordbøger, sprogvidenskab)
|