Sprogbro

I satsen 'polisen skjuter mördaren' är polisen subjekt, dvs. den satsdel som normalt handlar eller åstadkommer något

I sætningen 'politiet skyder morderen' er politiet subjekt, dvs. det sætningsled som almindeligvis handler eller afstedkommer noget

Vad är god smak? - Svårt att svara på, smaken är alltid subjektiv Se også osaklig, partisk, personlig

Hvad er god smag? - Svært at sige, smag er altid noget subjektivt

Vanliga och viktiga subjunktioner är 'eftersom' och 'när'

Almindelige og vigtige subjunktion er 'eftersom' og 'da'

Många svenska substantiv slutar på -a, medans motsvarande danska slutar på -e, t.ex. kråka, känsla, människa

Mange svenske substantiver ender på -a, mens tilsvarende danske ender på -e, fx krage, følelse, menneske

Substantiv i singularis utan bestämd artikel brukar kallas 'nakna substantiv. Dessa substantiv förekommer inom juridiskt språk och myndighetsspråk. I vanligt språk bör man undgå 'nakenheten'

Substantiver i singularis (ental) uden bestemt artikel plejer at kaldes 'nøgne substantiver'. Disse substantiver optræder i juridisk sprog og myndighedssprog. I almindeligt sprogbrug bør man undgå 'nøgenheden'

Springandet är ett substantiverat verb (springa)

Det at løbe er et substantiveret verbum (løbe)

Substantivsjukan lever och mår bra. Här är ett exempel: Erika ska företaga framförandet av monologen - i stället för E. ska framföra monologen

Substantivsygen lever i bedste velgående. Her er et eksempel: E. vil foretage fremsigelse af monologen - i st. for E. vil fremsige monologen

Svenskan har sex regelbundna sätt att bilda pluralis av substantiv: -ar (pojke, pojkar),-or (flicka, flickor), -er (maskin, maskiner), -r (bakterie, bakterier), -n (bi, bin) och ingen ändelse (urmakare, urmakare)

Svensk har seks regelmæssige måder at danne pluralis af substantiver på: -ar (drenge), -or (piger), -er (maskiner), -er (bakterier), -n (bier) og ingen endelse (urmagere)