|
I alt 5427 ord
förkroppsligande substantiv
| Singularis, ubestemt form | förkroppsligande |
|---|
| Singularis, bestemt form | förkroppsligandet |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | förkroppsliganden |
|---|
| Pluralis, bestemt form | förkroppsligandena |
|---|
| Udtale | [för-kråpps-lig-ande] |
|---|
-
legemliggørelse, personificering
eksempel
-
För mig är Frida förkroppsligandet av klassisk, kvinnlig skönhet
For mig er F. legemliggørelsen af klassisk, kvindelig skønhed
förkrossa verbum
| Infinitiv | förkrossa |
|---|
| Præsens | förkrossar |
|---|
| Imperfektum | förkrossade |
|---|
| Participium | förkrossat/förkrossad |
|---|
| Udtale | [för-kråssa] |
|---|
| Se også | tillintetgöra |
|---|
-
(sønder)knuse, tilintetgøre
förkrossad adjektiv
| Grundform | förkrossad |
|---|
| Neutrum | förkrossat |
|---|
| Pluralis | förkrossade |
|---|
| Udtale | [för-kråss-add] |
|---|
-
(sønder)knust, meget fortvivlet
eksempel
-
Lova var alldeles förkrossad då hon såg att lammungarna var dödfödda
L. var helt sønderknust, da hun så, at lammeungerne var dødfødte
förkrossande adjektiv
| Grundform | förkrossande |
|---|
| Neutrum | förkrossande |
|---|
| Pluralis | förkrossande |
|---|
| Udtale | [för-kråss-ande] |
|---|
-
sønderknusende, tilintetgørende, meget ked af det
-
enorm, stor, overvældende
eksempel
förkrosselse substantiv
| Singularis, ubestemt form | förkrosselse |
|---|
| Singularis, bestemt form | förkrosselsen |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | - |
|---|
| Pluralis, bestemt form | - |
|---|
| Udtale | [för-kråss-else] |
|---|
-
sønderknuselse (noget højtideligt)
förkrympt adjektiv
| Grundform | förkrympt |
|---|
| Neutrum | förkrympt |
|---|
| Pluralis | förkrympta |
|---|
| Udtale | [för-krymmpt] |
|---|
| Se også | outvecklad, rudimentär |
|---|
-
forkrøblet, indskrumpet, uudviklet (også i overført betydning)
eksempel
-
Sjukdomar gror när själen inte får plats. Sjukskrivningarna handlar mycket om förkrympta själar
Sygdomme gror, når der ikke er plads til sjælen. Sygemeldinger handler i den grad om forkrøblede sjæle
förkunna verbum
| Infinitiv | förkunna |
|---|
| Præsens | förkunnar |
|---|
| Imperfektum | förkunnade |
|---|
| Participium | förkunnat/förkunnad |
|---|
| Udtale | [för-kunna] |
|---|
-
forkynde, afsige, forklare på en højtidelig måde
-
fortælle hvad Gud/religionen siger
(religion, mytologi, folketro)
eksempel
förkunnare substantiv
| Singularis, ubestemt form | förkunnare |
|---|
| Singularis, bestemt form | förkunnaren/förkunnarn |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | förkunnare |
|---|
| Pluralis, bestemt form | förkunnarna |
|---|
| Udtale | [för-kunn-are] |
|---|
| Se også | predikant |
|---|
-
forkynder, person der spreder en lære/idé
|
