|
I alt 5427 ord
föregivande substantiv
| Singularis, ubestemt form | föregivande |
|---|
| Singularis, bestemt form | föregivandet |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | föregivanden |
|---|
| Pluralis, bestemt form | föregivandena |
|---|
| Udtale | [före-jiv-ande] |
|---|
-
foregivende
föregiven, föregiver, föregivet, föregivit, föregivna
Se: förege
föregripa uregelmæssigt verbum
| Infinitiv | föregripa |
|---|
| Præsens | föregriper |
|---|
| Imperfektum | föregrep |
|---|
| Participium | föregripit/föregripen/föregripet/föregripna |
|---|
| Udtale | [före-gripa] |
|---|
-
foregribe, gøre noget for tidligt, komme før nogen med noget
föregå uregelmæssigt verbum
| Infinitv | föregå |
|---|
| Præsens | föregår |
|---|
| Imperfektum | föregick |
|---|
| Participium | föregått/föregången/föregånget/föregångna |
|---|
| Udtale | [före-gå] |
|---|
-
gå forud for
eksempel
-
foregå, ske
eksempel
föregående adjektiv
| Grundform | föregående |
|---|
| Neutrum | föregående |
|---|
| Pluralis | föregående |
|---|
| Udtale | [före-gå-ende] |
|---|
-
foregående, tidligere, forrige
eksempel
föregående substantiv
| Singularis, ubestemt form | föregående |
|---|
| Singularis, bestemt form | föregåendet |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | - |
|---|
| Pluralis, bestemt form | - |
|---|
| Udtale | [före-gå-ende] |
|---|
-
fortid, tidligere liv
eksempel
-
Vi har anställt Britta A., även om vi inte vet något om hennes föregående
Vi har ansat B. A., selv om vi ikke ved noget om hendes tidligere liv
|
