|
I alt 5459 ord
förbruka verbum
| Infinitiv | förbruka |
|---|
| Præsens | förbrukar |
|---|
| Imperfektum | förbrukade |
|---|
| Participium | förbrukat/förbrukad |
|---|
| Udtale | [för-bruka] |
|---|
| Se også | göra av med |
|---|
-
forbruge, konsumere
eksempel
-
opbruge
eksempel
-
Lilian har varit lågstadielärare i mer än trettio år, nu känner hon sig gammal och förbrukad
Lilian har været lærer i de små klasser (i grundskolen) i mere end tredive år, nu føler hun sig gammel og brugt
förbrukning substantiv
| Singularis, ubestemt form | förbrukning |
|---|
| Singularis, bestemt form | förbrukningen |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | - |
|---|
| Pluralis, bestemt form | - |
|---|
| Udtale | [för-bruk-ning] |
|---|
| Se også | åtgång |
|---|
-
forbrug, konsum, det at forbruge noget
förbrukningsartikel substantiv
| Singularis, ubestemt form | förbrukningsartikel |
|---|
| Singularis, bestemt form | förbrukningsartikeln |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | förbrukningsartiklar |
|---|
| Pluralis, bestemt form | förbrukningsartiklarna |
|---|
| Udtale | [för-bruk-nings-arrt-ikkel] |
|---|
| Se også | bruksföremål |
|---|
-
brugsgenstand
förbrylla verbum
| Infinitiv | förbrylla |
|---|
| Præsens | förbryllar |
|---|
| Imperfektum | förbryllade |
|---|
| Participium | förbryllat/förbryllad |
|---|
| Udtale | [för-brylla] |
|---|
| Se også | förvirra, konfundera |
|---|
-
forvirre, gøre nogen forvirret/desorienteret
eksempel
förbrytare substantiv
| Singularis, ubestemt form | förbrytare |
|---|
| Singularis, bestemt form | förbrytaren/förbrytarn |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | förbrytare |
|---|
| Pluralis, bestemt form | förbrytarna |
|---|
| Udtale | [för-bryt-are] |
|---|
| Se også | bandit, bov, brottsling, skurk |
|---|
-
forbryder
eksempel
-
De farligaste förbrytarna är kanske de s.k. manschettförbrytarna (ekonomiska brottslingar). Numera finns det inga manschetter, men förbrytarna finns kvar
De farligste forbrydere er de s.k. manchetforbrydere (økonomisk kriminelle). Nu har vi ikke manchetter mere, men forbryderne findes stadigvæk
förbryta sig uregelmæssigt verbum
| Infinitiv | förbryta sig |
|---|
| Præsens | förbryter sig |
|---|
| Imperfektum | förbröt sig |
|---|
| Participium | förbrutit sig |
|---|
| Udtale | [för-bryta sej] |
|---|
-
forbryde sig, forsynde sig
förbrytelse substantiv
| Singularis, ubestemt form | förbrytelse |
|---|
| Singularis, bestemt form | förbrytelsen |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | förbrytelser |
|---|
| Pluralis, bestemt form | förbrytelserna |
|---|
| Udtale | [för-bryt-else] |
|---|
-
forbrydelse
eksempel
|
