Sprogbro

Verballedet är ett finit verb som kan böjas i presens och imperfektum

Verballedet er et finit verbum (udsagnsord) der kan bøjes i præsens (nutid) og imperfektum (datid)

Finita former är former som kan uppträda som verballed i en mening utan hjälpverb

Finitte former er former der kan optræde som verballed i en sætning uden hjælpeverbum

Råddig, som betyder oklar och virrig, är en finlandism

'Råddig', som betyder uklar og forvirret, er en finlandisme

Finlandssvenska är den svenska som talas i Finland. Finlandismer kallas också de finlandssvenska ord som skiljer finlandssvenskan från svenskan i Sverige

Finlandssvensk er det svensk der tales i F. Finlandismer kalder man også de finlandssvenske ord, der skiller finlandssvensk fra svensk i S.

Man talar om att det finns ett offentligt och ett privat språk - man kan också använda termerna fjärrspråk och närspråk

Der tales om at vi har et formelt og et privat sprog - man kan også kalde det 'fjern'sprog og 'tæt-på'-sprog

Fjärrspråket, som talas av advokater, ämbetsmän, präster m.fl., kan ibland jämföras med skriftspråket

Det formelle sprog, som tales af advokater, embedsmænd, præster m.fl., kan sommetider sammenlignes med skriftsproget

Proto-indoeuropeiska är alla indoeuropeiska språks ursprung. Det talades troligen omkring år 3 700 (tretusensjuhundra) före vår tideräkning. Det var ett s.k. flekterande språk med mängder av böjningar

Proto-indoeuropæisk er alle indoeuropæiske sprogs oprindelse. Det blev formodentligt talt ca. år 3700 før vores tidsregning. Det var et s.k. flekterende sprog med mængder af bøjninger

Italienskan är ett flekterande språk med väl utvecklad bøjningsmorfologi

Italiensk er et flekterende sprog med vel udviklet bøjningsmorfologi

Flertal och flera betyder inte samma sak! Flertalet är lika med majoriteten, men flera är lika med åtskilliga

Svensk flertal og flera betyder ikke det samme! Flertallet på svensk er det samme som majoriteten, flera er det samme som nogle